Boksläpp

Ja, i vilken ände börjar man?

Den korta versionen: Två boksigneringar med en upprymd författardebutant. Trettiotalet vänner samlade under ett och samma tak ända in på småtimmarna. Skratt, värme, kärlek – och blommor – i överflöd.

Sett till omständigheterna – det på tok för vackra vädret – gick försäljningen helt okej under dagen. Nervositeten började släppa lite efter någon timme, när min katastrofläge-hjärna insåg att folk inte ville äta mig levande. Linn skrattade gott åt mig när jag gick in i sälj-mode. Butiken har uppfostrat mig väl.

Det moraliska stödet från vänner och familj var (och är!) fantastiskt. Trots att de flesta redan hade förköpt sina böcker direkt genom mig kom de förbi för att heja, peppa, kramas, och fälla lyckotårar tillsammans med mig. Tacka vet jag fransförlängning; hade jag haft mascara på mig så hade jag förvandlats till en panda redan efter första halvtimmen.

Förutom att jag fick prata om mitt absoluta favoritämne en hel dag fick jag på kvällen bjuda på en magisk fest. Välkomstdrinken fick passande nog heta “Vin med bubblor, smaksatt med den finaste nektarn från Elysiens sydligaste spets”. Egentligen heter den tydligen Hugo. Från snittbuffén var det, överraskande nog, den veganska snitten med mjölkfri färskost och “silverpeppar” som var gästernas solklara favorit. Ironiskt nog var det just den rätten jag stod i det minimala köket och förberedde, stressad som aldrig förr, under tiden gästerna anlände.

Kvällens tävlingar bjöd på en hel del skratt, och kollegerna hade förberett en “heta stolen”-utfrågning i smyg. Usch så nervös jag var när jag satt där, längst fram på den låga scenen, men jag skötte mig (tyvärr?) över förväntan. Svaret på frågan om någon på plats hade inspirerat mig i skapandet av en eller fler karaktärer i Avien framkallade tårar hos både mig och den i huvudsak berörda personen. Jag menar varenda ord, Malin! <3

Det var den korta versionen… Den långa versionen inkluderar alla detaljer som gjorde dagen icke-perfekt på ett så mänskligt fulländat sätt. Det låter kanske motsägelsefullt, men jag har tårar, nerver, teknikstrul, missbedömningar, tidsoptimism och alla andra brister och småmissar att tacka för att allt blev så väldigt lyckat (och så långt ifrån ett stelt finkulturellt jippo man kan komma). Jag är inte perfekt, och jag har aldrig, tänker aldrig, och vill aldrig påstå att jag är det.

Mitt boksläpp blev allt jag hade hoppats på och lite till, och jag är så lycklig och tacksam att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Jag har inte riktigt hunnit landa än. Inte haft tid att samla ihop varken mig själv eller alla intryck. Överväldigad beskriver känslan ganska precist.

Jag vill krama om alla som var med och förgyllde helgen (en gång till). Min extra stora och lite för hårda kram vill jag ge Sara, Katarina och Linn. Så mycket som ni har ställt upp på mig… Jag känner mig så välsignad en ateist möjligen kan känna sig. Bland guldklimpar är ni diamanter!

Båda Akademibokhandeln (i Karlstad) har tagit in ett parti böcker var, för den som vill ha ett exemplar men fortfarande inte har fått tag i något. Det går självklart fortfarande bra att beställa signerade exemplar till ett riktigt snällt pris direkt genom mig.

När som helst (teknikstrul när det är som lägligast, i vanlig ordning) kommer det också gå att köpa Avien från Adlibris, Bokus och CDON, och snart (!) kommer den att finnas tillgänglig på Karlstads stadsbibliotek. Till höstterminen kommer också Tingvallagymnasiet och Karlstads universitet att ha den inne. Håll tummarna för att fler bibliotek nappar, och att det blir ljudbok av Avien för de som föredrar att lyssna snarare än läsa.

Tack för allt, och tack för att du läste. Eller ska jag säga terima istället, kanske? 🙂

Comments 2

  • Så ROLIGT att få ta del av din fantastiska dag genom detta inlägg! Jag vet, man kan inte ta till sig allt direkt, också för att det är så overkligt, men det kommer ❤️

    • Det är det jag också tycker är så häftigt med författarbloggar – att man får följa med på, och känna sig delaktig i, någon annans resa. Jag har varit kär i din egen blogg ända sedan jag hittade till den. Det är ditt ärliga, varma och personliga sätt att skriva som riktigt omfamnar en. 🙂 <3 Och overklighetskänslorna ja... De har liksom samexisterat med mig i månader nu, haha!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *